Arn
Jag och miss Qwerta gjorde som alla andra uppenbarligen bestämt sig för att göra just igår, och besökte Filmstaden för att se "måste-filmen" Arn. Mina förväntningar var knappast skyhöga efter att ha gett "Vägen till Jerusalem" en åtminstone halvhjärtad chans, utan att få något tillbaka. Släktbeskrivningar hit och gamla svenska efternamn dit. Jag som har svårt att minnas vad mina egna släktingar heter måste nog börja i den änden innan jag börjar intressera mig för släkter som bodde i Västra Götaland på elvahundra-nånting-talet.
Miss Qwerta var rädd att bli besviken på filmproduktionen eftersom hon, å andra sidan, gärna intresserar sig för antika göteborgare.
However. Vi var båda jättenöjda, filmen var kanon! Lång, men helt klart sevärd.
Funderade lite under filmens gång på om det hade varit att föredra att leva som man eller som kvinna på den tiden. Mannen, som riskerade att när som helst bli indragen i strid med dödlig utgång på grund av att grannen uttalat okvädningsord till honom varpå kamp mellan de båda var nödvändig enligt lag (!). Eller kvinnan, som när som helst, godtyckligt, kunde låsas in i nunnekloster och tuktas genom åderlåtning. Nåja, inte riktigt så kanske.
Lämnade iaf filmen, nöjd över att den var så bra, och över att finnas till här och nu!
Fröken S
Tror att vi konstaterade att man skulle vara ett djur på den tiden. Ett husdjur kanske eller varför inte en mjölkkossa. Lugnt och fridfull på tiden innan avgaser och ozonhål. Hade nog varit alternativet...
