Om fröken S och hennes förehavanden

Var på krogen i lördags.

Inte i den bemärkelse som "var på krogen" ständigt innebar för några år sen, och som det mer sällan innebär nuförtiden. Jag var varken redlöst berusad eller krälande.

Jag skulle jobba tidigt på söndagen så jag drack bara tre glas vin. Och lika många vatten. Jag gick från krogen långt innan den stängde för att hinna med sista bussen hem. Bussen lixom. 

Eftersom jag tydligen i nyktert tillstånd har framförhållning var jag riktigt tidig vid busshållplatsen. Det var ganska kallt ute, vilket normalt sett inte utgör något problem i sådana sammanhang. Alkohol värmer som bekant. Var min nykterhet ett problem i lördags med hänsyn till köldgraderna? Icke så.

Då jag hade halva mitt liv med mig i väskan kunde jag dra på mig de varma träningsbrallorna över strumpbyxorna, byta till bekväma skor och sätta mig ner på trottoaren och läsa min medhavda roman i väntan på bussen. Tragiskt kan tyckas, men just då var jag ganska nöjd med att vara gammal och förståndig. Och ingen behöver nog oroa sig för, eller glädjas åt för den delen, att mina festdagar skulle vara förbi. Supa kan jag nog. Men det är skönt att slippa ibland.

Det slog mig en sak där jag satt mitt i natten på min trottoarkant och väntade på att hundratrettiotvåan skulle dyka upp och ta mig därifrån. Om man av någon anledning vill dra till sig extremt mycket uppmärksamhet, ska man sätta sig på en avskild plats mitt i natten, gärna i närheten av en krog eller annat ställe där onyktra människor befinner sig och se ut som om man vill lämnas ifred. Detta fenomen är ett bloggämne i sig och kanske plockar jag upp tråden någon gång.

Fröken S